Att Göra Med Pojkvän
Hej. VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!! Jag är en tjej i nedre 20 års åldern, min pojkvän är i de nedre 30 års åldern. Trots ålderskillnaden om 13 år så har jag mer erfarenhet gällande sex än honom, jag har mer att jämföra med än honom. Kan vara värt att nämna. Vi har sex ungefär 1 gång varje dag eller varannan dag. För mig så är detta inte nog, helst vill jag ha mycket sex under en period för att sedan "vila". Han vill ha mer vaniljsex och mer regelbundet. Han klarar aldrig av att ha sex mer än en gång per dag, vilket är väldigt hårt för mig. Vi har träffats i 2 år, förhållandet är i övrigt mycket bra. Han är nöjd med vårt sexliv då han inte har speciellt mycket att jämföra med sedan innan (1 partner innan mig). Hans ex gav exempelvis bara oralsex som en "bonus" medan jag tycker att det hör till sexakten och är något jag absolut gillar. Hursomhelst, jag känner att vårt sex är sjukt trist. Det sker inget nytt och det är alltid samma saker ungefär. Jag tänder på "det förbjuda", inom rimliga gränser såklart.
Att guerra med pojkvaen e
Han kanske inte känner sig redo? Varför skulle man inte vilja flytta ihop med sin flickvän???? EDIT: Jag skrev otydligt. Jag menade att jag ville bo tillsammans med honom i en ny och större lägenhet.
Han hör alltid av sig när vi inte är med varandra, så det är inte så att han inte brukar skriva till mig. Som sagt så ska jag prata med honom om det här men jag funderar på hur jag ska lägga upp det på bästa möjliga sätt. Vill inte att det ska bli någon hetsig diskussion. Ville också bara höra vad andra tycker. Tycker ni att det är rimligt att ses såhär lite eller förstår ni mig? Sön 30 aug 17:18 #1 Anonym (Månen) skrev 2020-08-30 17:13:16 följande: Jag och min kille sen ett år tillbaka ses vanligtvis bara på helgerna. Vi har en timma med buss mellan varandra, 45 minuter med bil. Så exakt vad har du själv tänkt göra för att bidra till den av dig önskade målbilden? Här låter det som om alla krav är ensidigt ställda på honom? Han ska avstå umgänge med andra för att du vill träffa honom mer, han ska åka till dig för att du inte har råd att åka till honom och han ska dessutom vara hos dig fast du behöver studera och vill ha det tyst omkring dig? Jag blir irriterad bara av att läsa det du skriver.
Jag har börja att konsumera porr, och porren blir hårdare och mer "onormal". Jag ser ofta gangbangs och när två killar är med en tjej. Vilket är porr jag aldrig någonsin förr skulle få för mig att se på, jag kommer också hårt till den typen av porr. Förr så träffade jag vältränade killar runt 25 som klarade av att ha sex flera gånger per dag, men nu så går det inte alls. Jag vet inte om det har att göra med hans ålder? Blir man trött på sex när man är 30+? Jag vill gärna göra något annat än sex i sängen, typ sex i bilen eller kåta upp varandra någon annanstans än hemma... Vill skicka sexiga bilder på mig själv till honom när han är på jobbet, som han kan fantisera om och se fram emot att komma hem till. Vill skicka heta sexsms till min pojkvän och få såna tillbaka. Vill sitta på golvet och få hans kuk i ansiktet, sedan suga den tills han kommer. Jag vill att han kommer och drämmer till mig på röven eller tar på min byst i vardagliga situationer. Jag vill att han ska dra ned mina byxor och köra in den, dra mig i håret och säga att jag är "hans"... Hade det skett någon gång så hade jag inte behövt konsumera porr till den gräns jag kommit idag, där jag fantiserar om att ha sex med andra..
Hej Sweddit! Jag är en tjej på 20 år som är i ett monogamt förhållande med en kille som är 21. Vi har officiellt varit ihop i ungefär 5-6 månader nu, men har varit väldigt intresserade av varandra i nästan två år innan det. Jag har råkat träffa hans familj när de kom på besök helt plötsligt en dag. Det gick bra dock. men nu så vill han träffa min familj, och jag vill inte det! Jag förstår att det är orättvist, men vi är från såna olika bakgrunder... Han kommer från en fin gård, medan jag kommer ifrån en förort med mycket hårdare tag. Min familj har därför påverkats av förorten ganska hårt, och hamnat med omoderna åsikter såsom att gilla könsroller och dominans som är jätteviktigt (särskilt hos killar). Min pojkvän är i princip tvärtom. Jag kanske ska tillägga att min familj är en familj där alla är lika varandra: mycket fokus på utseende, dominanta, muskulösa, ytliga, hånande och lite av douche-material. Jag tycker inte riktigt om dem som sagt. Min pojkvän är en liten gullig datornörd som skulle kunna anses vara feminin och passiv, inte riktigt konventionellt attraktiv eftersom han är lite överviktig och klen, och ibland kan han framstå som lite omogen.
Detta börjar bli väldigt jobbigt att hantera för även om jag kan koncentrera mig på jobbet är det en uppenbar distraktion. Ska jag nämna något? Ska jag sluta på jobbet för att få tankarna på annat? Råd uppskattas. Tack.
- Tips att göra med pojkvän
- Att göra i stockholm med pojkvän
- Att guerra med pojkvaen surg
- Upplevelser att göra med pojkvän
Skulle ni kunna ändra på er om er sambo skulle vilja det? Tack för råd och svar. :)
Hej Sweddit. Jag har varit ihop med min pojkvän i ungefär 1. 5 år nu. Vi är båda 20 år. Han är en typisk nörd som spenderar sina dagar på Internet och högskolan (teknisk). Jag är väl också lite av en nörd (Internet ofta och spel), men jag har många fler kompisar och sociala erfarenheter. Jag har upplevt att han, många gånger, har uttryckt sig på sätt som uppenbarligen skadar mig. Jag framstår ofta som en självsäker person eftersom jag tycker att det är attraktiv att framstå som det, vilket jag är rädd för att han inte tycker om? Saker som han har uttryckt: När jag inte hade fixat mina ögonbryn så ordentligt så sade han att han tyckte att mitt ansikte såg konstigt ut. Han kallade mig tjock, trots att jag har berättat om ätstörningar och osäkerheter kring min vikt under hela min ungdom. Jag vet själv att jag inte är tjock och jag är nöjd med min vikt. Han sade att han vägrade gå ned på mig utan att jag var helt hårfri. Trots att han själv har en djungel som han inte vill raka för att "det svider".
Jag blev naturligtvis tyst då eftersom jag inte alls förväntade mig det. Jag började gråta eftersom det gjorde jätteont och han började omedelbart be om ursäkt och krama om mig. Jag sade att jag inte tyckte om att han gjorde så och det kändes väldigt omoget, och han sade att han inte skulle göra så igen. Det var bara impulsivt. Jag har lite ont fortfarande och jag är inte en dum tjej. Jag vill naturligtvis inte hamna i ett våldsamt förhållande. Kan det vara en engångsgrej? Vi har varit ihop i mer än ett år... Jag vet inte hur jag ska känna mig. Jag bara känner mig väldigt besviken.