Realismen Och Naturalismen
- Realismen och naturalismen sammanfattning
- Realismen och naturalismen skillnad
- Realismen och naturalismen
- Litteraturhistorien genom MB08b's ögon: REALISMEN OCH NATURALISMEN
Strindbergs Ett Drömspel är inspirerat av dessa tankegångar.
Realismen och naturalismen sammanfattning
- Vad används kvicksilver till
- Tourist platser i dalarna see
- Konstnär hyllar misslyckandet – mitti.se
- Storlek babyskor ålder
- Realismen och naturalismen årtal
- Chokladbollar utan kaffe
- Bebis svart avföring in the bible
- FOTBOLL VM
- När är eurovision 2013
- Realismen och naturalismen författare
- Badhuset norrtälje jm
Vi kommer att prata om naturalismen och realismen. Det är två snarlika epoker som oftast förknippas med varandra men vi ska försöka skilja dem åt och förklara vad de innebär., samt dess kännetecken. Sedan kommer vi (som alla andra) att visa texter som representerar epokerna och sist kommer vi att diskutera dessa. Båda epokerna skapades under 1800-talet varav realism kom till i början för att sedan utvecklas vidare till realismen i slutet av århundradet. Naturalismen blev då en mer extrem form av realismen. Anledningen till att de förknippas så starkt med varandra är att grundtanken är densamma. I båda epokerna vill man skingra det som är sant och verkligen förklara fakta, oavsett hur ful eller äcklig den egentligen är. Naturalismen är den senare av de två epokerna och den slog aldrig igenom på samma sätt som realismen gjorde. Den är väldigt rå och känslokall, vilket ger texterna en väldigt objektiv känsla. Realismen däremot är lite mjukare och kan relateras en aning till romantiken som trots allt var föregångaren.
Realismen och naturalismen skillnad
Människan blev i ett slag degraderad från något unikt, till en del av naturen, en biprodukt av en blind process, utan mening, utan avsikt, utan att vara speciellt skapad av Gud med en speciell avsikt. Två viljefilosofer En filosof som inspirerades av Darwins 'blinda kamp för tillvaron' var tysken Friedrich Nietzsche (1844-1900). Han menade att människans handlingar styrs av instinkt och inte genom förnuftiga överväganden och den starkaste drivkraften är viljan till makt. Här har kristen ödmjukhet och kärlek till nästan ingen plats eller några som helst andra traditionella moraliska värden - de är endast konstruktioner vi använt oss av i kampen för överlevnaden. Människan skapar i stället sina egna värden, i synnerhet den handlingsinriktade och djärva övermänniskan. Inte ens sanning tillerkänner han något värde - till och med en lögn kan vara värdefullare om den gagnar livet. Dostojevskijs Raskolnikov i Brott och straff provar de här idéerna och försöker skapa sina egna värden men denna så kallade värdenihilism där inga absoluta värden finns bryter till slut ned honom.
Han skrev bl. Röda rummet. Gustave Flaubert. En fransk författare som skrev Madame Bovary. Charles Dickens. H. C. Andersen. Honore de Balzac. _______________________________________________
Författarna under denna epok skilldrar verkligheten så som de själva upplevt den. Individer skilldrades så som de var, inte så som de ville vara. Men iochmed att författare förklarade verklighet och karaktärer så som de själva upplevt, blev det en väldigt ensidig bedömning. Sist kan vi visa ett franskt slagord, konsten för konstens egen skull, alltså det viktiga är ett få fram konsten, hur man skriver, och inte innehållet. Alltså, det viktiga är hur man skriver, och inte vad man skriver om. _____________________________________________ Nu tänkte vi visa några olika författare från denna tidsepok. Charlotte Brontë var en engelsk författarinna. Hon var, tillsammans med sina småsystrar, en av realismens störta kvinnliga författare. Charlotte har skrivit bl. a. Jane Eyre. Fjodor Dostojevskij var en rysk författare. Han skrev den världsberömda Brott och straff. Émlie Zola var en fransk författare. Han skrev den berömda Thérèse Raquin. August Strindberg. Han var den mest framstående svenske författaren under denna tidsera.
Realismen och naturalismen
Huvudtanken är att staten bör ta över produktionsmedlen (industrierna, råvarorna etc) för att se till att fördelningen av resultet blir rättvis. Idén om mervärdet var enkel att förstå - vem tillfaller mellanskillnaden mellan priset för råvaror, fabrikslokal, arbetarnas löner och priset för det färdiga varan? Marx och Engels menade att det var självklart att de som förädlat varan - skapat mervärdet - skulle ha den större delen av vinsten och inte industriägaren/kapitalisten. Den idémässiga bakgrunden Idémässigt är 1800-talet på många sätt en fortsättning och en utvidgning av upplysningsidéerna. Det naturvetenskapliga betraktelsesättet inspirerat av Newtons fysik tog över inom de flesta områden. Biologin, människan och till och med Gud kom att uppfattas i mer naturvetenskapliga termer och en rad vetenskaper knölades in i den naturvetenskapliga mallen. Auguste Comte, positivismens fader, menade att vetenskapen endast skulle beskriva, inte förklara. Naturvetenskapens status höjdes förstås i och med den täta förbindelsen med den nya tekniken.
Litteraturhistorien genom MB08b's ögon: REALISMEN OCH NATURALISMEN
Det huvudsakliga fokus i det psykologiska gestaltandet gäller hur två personer som genomför ett mord påverkas. De båda är Thérèse och Laurent som träffas bakom ryggen på Thérèse make Camille. Hon är utled på sitt äktenskap och Laurent hyser stark åtrå för henne. Småningom infinner sig tanken gemensamt hos de båda att bringa maken om livet. Laurent beskrivs som en håglös person, han är egentligen ingen mördare, men "ett nytt skrymsle av hans omedvetna natur" blottas när han i "äktenskapsbrottets hetta börjar drömma om mord". 3 Zola skildrar i Thérèse Raquin vart passion och lustar kan driva två människor och när sedan brottet är begått inträder samvetet som släcker den förut rådande glöden. Thérèse och Laurent får nya ögon efter att mordet blivit verkställt med vilka de ser på både sig själva och varandra. Zola försöker följaktligen visa på komplexiteten i mänskliga psykologiska föreställningar och hur yttre omständigheter påverkar känslolivet i en riktning de inblandade inte varit förberedda på.
Den här artikeln handlar om den konstvetenskapliga termen. För andra betydelser, se naturalism. Naturalism är en konstvetenskaplig term som är nära förknippad med termen realism. Naturalistiska konstnärer som verkar inom realismen och naturalismen försöker skildra den verklighet som de upplever omkring sig. Detta har ofta gjorts genom att skildra miljön så exakt och utförligt som möjligt. Skillnaden mellan dessa två ismer är framför allt att aktörerna inom naturalismen tar kraven på vetenskaplighet och empirism ännu starkare än inom realismen. Det naturalistiska verket är därmed ofta något av ett vetenskapligt experiment där en hypotes testas. Därför är det vanligt att skildringen av miljön är mycket detaljerad för att ge experimentet legitimitet. Den realistiska rörelsen på 1800-talet förespråkade naturalismen som en reaktion mot den stiliserade och idealiserade bilden skapad under romantiken, men många konstnärer har anammat ett liknande empiristiskt och realistisk förhållningssätt genom århundradena.
Den är mer konstaterande av känslor och var först med att beskriva saker för vad de verkligen var. Det var inte längre sagor om hjältar utan faktaberättelser om hur vardagen såg ut. Hur människor såg ut och hur de betedde sig. De båda epokerna inspirerades mycket av Charles Darwin och Karl Marx och det märks i hur all text presenteras. Den är väldigt faktamässig och det finns inget utrymme för egna tolkningar. Inte heller påstås människorna vara onda eller goda då åsikter framställs exakt och med en slags uttråkad ton. Författarna som presenteras kommer att vara Charles Darwin (kort), Gustave Flaubert och Leo Tolstoy. Det blir mestadels fakta om författarnas bakgrund, vilken har inspirerat skrivsätten. Även korta sammanfattningar av böckerna vi valde kommer att presenteras. Gustave Flaubert var välbärgad och utbildad, vilket gav honom rätt så fira händer med texterna han skrev. I Madame Bovary skrev han om en mans kärlek till en annan kvinna än den han var gift med (grov synd). Han blev därefter åtalad men fick inget straff, han fortsatte att skriva böcker till sin död, som tragiskt nog var en hjärnblödning.
Det nya borgerskapet däremot bekände sig till liberalismen där 1789 års idéer blommade upp. Man utgick från att människan var god, förnuftig och ville förverkliga sig själv. Statens uppgift var att se till att alla fick möjlighet till det. Jeremy Bentham, en engelsk tänkare, ansåg att en regerings främsta plikt var att säkerställa största möjliga lycka för det största möjliga antalet människor. Det var framför allt i England och i Frankrike som de liberala idéerna växte sig starka. Flera omvälvningar ledde till att makten försköts från adel och ämbetsmännen till de nya industriidkarna. Inflyttningen till de växande städernas industriområden skapade en ny samhällsklass - industriproletariatet. Mot slutet av århundradet föddes fackföreningarna och de stora arbetarpartierna efter lång, hård kamp för bättre villkor. Den ideologiska grunden för socialismen låg i Karl Marx och Friedrich Engels bok Det Kommunistiska manifestet som kom ut revolutionsåret 1848 då flera av Europas storstäder skakades av uppror.