Protein I Urinen Högt Blodtryck
Har man ett eller flera av följande sjukdomstillstånd är det viktigt att man genomgår regelbundna hälsokontroller. Långvarig diabetes kan leda till njursvikt. Men ett väl kontrollerat blodsocker skyddar njurarna och minskar på så sätt risken för komplikationen njursvikt. Ungefär en tredjedel av alla som har njursvikt har också diabetes. Högt blodtryck. Långvarigt och okontrollerat högt blodtryck utgör en ökad risk för både njursvikt och hjärt-kärlsjukdom. Men, ett välbehandlat och kontrollerat blodtryck minskar den risken. Kraftigt överviktiga har ökad risk att få diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom – och därmed ökad risk också för njursvikt. Viktigaste riskfaktorer för åderförkalkning är ärftlig benägenhet, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och rökning. Rökare har ökad risk att få en lång rad sjukdomar, däribland njursvikt. Äldre kan ha mer eller mindre nedsatt njurfunktion, som en "naturlig" del av åldrandet. Men äldre (över 50 år) har också en ökad risk att drabbas av högt blodtryck, åderförkalkning och njursjukdom.
Njursamverkan.se – Minska riskerna
Symptom är inget att lita på Ett av problemen med förebyggande är att många sjukdomar länge inte ger några som helst symtom. Man kan till exempel ha förstadier till diabetes, måttligt högt blodtryck och begynnande njursvikt – utan att veta om det och trots att man känner sig fullt frisk. Symtom på dessa sjukdomar är alltså inget att lita på. När symtomen kommer är sjukdomarna vanligtvis ganska långt framskridna. De första tecknen på njursvikt kan vara en tilltagande trötthet, minskad aptit eller lätt illamående. När dessa symtom blir riktigt påtagliga har man redan förlorat betydligt mer än hälften av sin njurfunktion. Det är alltså när man känner sig helt frisk och inte har några symtom, som man bör ta initiativet att gå på regelbundna kontroller av bl a sin njurfunktion. Syftet är att tidigt upptäcka, tidigt behandla och därmed förhoppningsvis förebygga att sjukdomen får fäste och tar fart. När symtomen kommer, då är möjligheterna att förebygga sämre eller borta. Vissa har en ökad risk Vissa människor kan ha en ökad risk att drabbas av njursvikt.
Kreatinin är ett blodprov som ger en bra bild av njurfunktionen. De vanligaste orsakerna Orsaker som kan kräva behandling Urinvägsinfektion (kvinnor, män, under graviditet): Kan ge övergående proteinuri. Sveda och obehag vid vattenkastning, måste kissa ofta. Njurbäckeninflammation: Ofta hög feber och sjukdomskänsla, ömhet över njurarna. Graviditet: Proteinuri under den första hälften av graviditeten kan vara tecken på sjukdom i njurar eller urinvägar, eventuellt ortostatisk proteinuri. Proteinuri under den senare delen av graviditeten kan vara tecken på havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Mångårig diabetes mellitus typ 1 eller typ 2: Proteinuri är tecken på njurskada. Mångårig underbehandling av högt blodtryck: Ger efter hand njurskada med proteinuri. Orsaker som oftast inte kräver behandling Proteinuri som kommer dagtid/eftermiddagstid (ortostatisk proteinuri): Tillstånd hos för övrigt friska personer med proteinläckage, ofta upp till 1–3 g dagtid. Ingen eller minimal proteinutsöndring på natten.
"Kreatinin" är en sådan slaggprodukt från omsättningen av protein i kroppen. Mängden kreatinin används som ett mått på njurarnas reningsförmåga. Ökad mängd tyder på nedsatt njurfunktion. Blodfetter, bl a kolesterol, mäts också genom blodprovet och mängderna av både det "goda" och det "onda" kolesterolet redovisas bland provsvaren. Tidig behandling Vad gör man då, om och när det visar sig att man har tidiga tecken på ökad risk genom "onormala" värden på proverna? I synnerhet om man samtidigt tillhör någon eller flera av riskgrupperna? Ja, det beror ju på, det bestäms av hur den samlade bilden ser ut och den bedömningen måste din läkare göra. Men här är några vanliga och på många sätt självklara exempel: Har man redan diabetes eller om proverna tyder på att man håller på att få diabetes, då måste blodsockervärdena hållas under strikt kontroll, t ex med medicinering, ökad fysisk aktivitet, minskad vikt, ändrade kostvanor. Två tredjedelar av dem som har diabetes klarar av att undvika njursvikt.
Har man högt blodtryck bör det sänkas, t ex med hjälp av ökad fysisk aktivitet, minskad övervikt, mindre salt i maten, medicinering och andra åtgärder. Vid njursjukdom bör målet vara ett blodtryck på 140/90 eller lä mediciner för att sänka blodtrycket (ACE-hämmare och ARB) har också effekt på mängden albumin i urinen och har därför en dubbel och speciellt skyddande effekt för njurarna. Är man kraftigt överviktig bör man sträva efter att gå ner i vikt. Målet bör vara ett BMI på 20 – 25. Hur du räknar ut ditt eget BMI får du reda på i handboken "Bromsa" midjemått om högst 94 cm för män och 80 cm för kvinnor rekommenderas. Starkt ökad sjukdomsrisk har män med ett midjemått på mer än 102 cm och kvinnor med ett midjemått på mer än 88 cm. Om du är rökare ska du göra allt du kan för att bli rökfri. Det är aldrig för sent att sluta röka. Det är den förändring i en människas liv, som har den i särklass mest positiva effekten för hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet har en lång rad positiva, sjukdomsförebyggande effekter, bland annat på blodtrycket, på vikten, på skelettet och på välbefinnandet.
Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare. Vad gör läkaren? Sjukdomshistorien (anamnesen) Läkaren kan fråga om följande symtom: Problem med att kissa. Blod i urinen. Mag- och ryggsmärtor. Svullna ben. Sjukdomskänsla. Törst. Smärtor i skelettet. Skummande urin. Det kan också vara bra för läkaren att veta om man nyligen har tränat extremt hårt fysiskt. Om det finns sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, någon bindvävssjukdom, annan sjukdom, njursjukdom i familjen eller biverkan av någon medicin. Läkarundersökningen Läkaren undersöker om det finns tecken på ökad mängd vätska i kroppen. Bensvullnad? Blodtrycksmätning, urinprov och blodprov kan ingå i undersökningen. Andra undersökningar Det kan bli aktuellt att göra ultraljudsundersökning av njurarna. Remiss till specialiserad sjukvård Vid misstanke om njursjukdom kan man bli remitterad till specialiserad mottagning eller sjukhus.
Ett (för) högt blodtryck är en viktig bakomliggande faktor för både njursvikt och hjärt-kärlsjukdom. En liten andel av patienter med högt blodtryck utvecklar njursvikt, medan nästan alla patienter med njursvikt får högt blodtryck. Blodsocker. Om blodsockret är högre än normalt kan det tyda på att man har eller är på väg att få diabetes, det som tidigare också kallades sockersjuka. Många människor har de första tecknen på diabetes – utan att veta om det – eftersom sjukdomen i början inte ger några påtagliga symtom. En av komplikationerna vid långvarig diabetes är att man kan få njursvikt. Vikten och midjemåttet. Övervikt och fetma ökar riskerna för bl a diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Speciellt riskfyllt anses bukfettet vara, varför man vid hälsokontroller också mäter midjemåttet och ibland även stussmåttet och maghöjden. Övervikt är också en av riskfaktorerna för njursvikt. Blodprovet ger också svar på hur mycket slaggprodukter, som finns kvar i blodet och som alltså inte har renats i njurarna.
- Dödsannonser hjo tidning
- Ugnsrostad blomkålssallad med ryggbiff och grönkålschips
- Bygga hus själv kft
- Kostym för ungdom
- Vad är ett normalt psa värde
- Njursamverkan.se – Minska riskerna
- Avstånd Rom → Neapel - fågelvägen, körväg, mittenpunkt
- Vem är du i Harry Potter? – KPwebben
- Daniel kindberg skilsmässa school
- Billiga hus till salu skåne