Kväner Och Samer
Men kvänernas historia är omdebatterad och även John Ponga är skeptisk. – De bygger sin egen mytologi och hävdar äganderätt till all mark norrut, men det finns lika många olika berättelser som det finns kväner. Samernas historia är förstås även laddad på andra sätt. Många har sett filmsuccén "Sameblod", där en palett av övergreppen mot urfolket lyfts fram. John Ponga skräder inte orden när han definierar den tidpunkt och människosyn som ligger bakom mycket av övergreppen. – Det viktigaste är hur man började se på folk under 1800-talet. Hur man delade upp Afrika med linjal, hur världen tillhörde den vita rasen och allt annat pack skulle hålla käften. En annan aspekt som ligger som ett tagg i sidan är att Sverige fortfarande inte ratificerat konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, som antogs för snart 30 år sedan. John Ponga tror inte att frågan kommer att lyftas, valåret till trots. – Jag tror inte något parti lyfter samiska frågor. Det skulle nog bara vara dem till förfång. Åhörarna var ganska få, vilket Berith Lundholm och Kent Persson från Vilhelmina tyckte var tråkigt.
Kvaerner och samer jobs
Men det saknas bevis för att styrka påståendena. – Vårt ursprung och vem vi är har alltid varit en känslig fråga. Vi har bollats fram och tillbaka och när det nu sägs att vi skulle vara kväner väcks många tankar till liv, man blir lite yr, säger Bengt Pohjanen. – Om man ifrågasätter begrepp som anses vara vedertagna sanningar stöter man på motstånd. Det var ju exempelvis ett väldigt stort motstånd när det började talas meänkieli här, säger Bengt Niska. Fem olika föreningar i området har nu gått ihop för att tillsammans driva frågan om kvänerna. Enligt medeltida källor är kväner ett västfinskt folkslag eller snarare ett förbund av jägare, fiskare och krigare. Kvänerna företog jakt-, handels- och tributkrävnings- och plundringsexpeditioner till bland annat Lappland och Finnmarken från 800 -tal till 1100 -tal. Kvänerna var birkarlarnas föregångare och det är även en benämning på dom finnar som bosatt sig i NordNorge sedan 1500 -talet. Källa: Nationalencyklopedin SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet.
- ”Många tornedalingar är också kväner” – STR-T
- Kväner och same day
- Vädret 06.00 9 september 2019
- Kvaerner och samer academy
– Det skulle behövas fler föreläsningar av det här slaget, menade Berith. – I en svensk historiebok i skolan står det ingenting, utöver ytliga nidbilder, möjligtvis. Det finns mycket att lära, konstaterade Kent. På lördagsaftonen höll Anita Ponga en föreläsning om samisk konst och berättande. Hon fokuserade särskilt på sagornas betydelse och berättade hur hon och en kompis brukade turas om attt berätta sagor på väg till skolan. Skolan är för övrigt ganska dålig på att uppmuntra fantasi och kreativitet, enligt Anita Ponga. Det var något som hon senare försökte främja i rollen som bildlärare på högstadiet. – Kreativitet och konst motverkar inskränkt tänkande och våldsamma handlingar, menar hon. Anita Ponga har skrivit två böcker om samisk mytologi, målat och tecknat otaliga alster, varav en del blivit omslag och illustrationer till både egna och andras böcker. Hon menar att rollen som samisk konstnär lätt blir snäv. – Naivistiska bilder blir lätt populära, det är vad folk förväntar sig att samisk konst "ska" vara.
Men det går att hitta egna vägar. – Man gör bara det man vill, samtidigt som man är medveten om att inte alla måste tycker om det.
Åsikterna är ibland lika många som antalet människor, säger hon. Hon berättar också att det finns flera personer i Malmfältsområdet som stöttar förbundet i dess arbete men inte vågar ansluta sig för att inte hamna i onåd hos grannar eller myndigheter, till exempel länsstyrelsen och samebyar som reglerar älgjakten på statens mark. Förbundets övergripande mål är i alla fall att kvänerna erkänns som ursprungsbefolkning av staten, på samma villkor som samerna. Det skulle ge högre status och rättigheter. Men Gertrud känner att det finns ett motstånd mot det i de politiska korridorerna. – Så länge man sjunger och dansar och skriver böcker så gör det ingenting. Staten ger bidrag för att till exempel bevara vårt språk meänkieli som minoritetsspråk. Men börjar man göra anspråk på laxen som fiskas i gränsälven så blir det genast mer komplicerat.
Med anledning av urfolkens dag den 9 augusti anordnade John och Anita Ponga under det gångna veckoslutet en föreläsningsserie på logen Tövalite. Samisk kultur och den minst sagt laddade samiska historien stod i fokus. SIKEÅ · Published aug 13, 2018 at 12:30 Regnet trummade mot logens tak när John Ponga gjorde sig klar för fredagsaftonens föreläsning. Att lyfta fram den samiska identiteten och de samiska frågorna i samband med urfolkens dag har blivit en tradition på Tövalite. – Det finns 370 miljoner människor som kan kalla sig urfolk och det är en stor del av mänskligheten, säger John Ponga och tillägger att det enligt några av hans bekanta i USA pratas 180 olika urfolksspråk, bara i staten Kalifornien. Fredagens föreläsning hade titeln "Lappar och kväner". John Ponga tog med åhörarna på en vandring genom århundradena för att försöka reda ut begreppen. Befolkningsgruppen kväner är en kontroversiell fråga för samer. Sedan slutet av 1990-talet finns en rörelse som syftar till att kvänerna ska klassas som ursprungsbefolkning och därmed få samma status som samer.
